Fre, fre,fredagsöl

Den här veckans fredagsöl är Westvleteren 12

En mörk quadrupel som den äldre kedjerökande tanten på det ändå mörkare ölcaféet i Brussel serverade alldeles för kall, men efter en kvart eller så smakade den bra. Doften är maltigt söt med russin och i smaken finns det ännu mer torkad frukt, malt och humle i en mycket trevlig kombo. I eftersmaken finns humlen men även en ton av choklad. Jag tycker inte att den smakar någon alkohol alls och blir förvånad när jag senare kollar och inser att den är på över 10 %.

God? Ja, mycket. Värd de €10 den kostade? Jomenvisst!

Fre, fre, fredagsöl

Supermalt är en belgisk blond på 8 % från Brasserie de Vapeur i Pipaix. Eftersom den har beteckningen Vapeur en Folie trodde jag att det liksom de andra i den serien skulle handla om en Saisson men icke så.

En fräsch fruktig blond med ett bra skum är vad det handlar om men eftersom jag inte kan hitta mina anteckningar som jag tror var på baksidan av ett kvitto får ni nöja er med den beskrivningen tills ni själva får tillfälle att smaka.

Men istället kan jag berätta lite om etiketten där vi ser en av Raoul Cauvins figurer. Supermalt är alltså ett seriealbum i en lång serie av ölrelaterade album där han har skrivit scenariot.

Raoul Cauvin har också skrivit en massa andra seriealbum och för mer info, gå in på Raoul Cauvin site

Vid åtminstone ett tillfälle har Raoul cauvin själv försökt att illustrera en av sina serier och vi som kan vår belgiska inser hur fantastiskt roligt följande strip är:

Ytterligare en sträng på ADK´s lyra

Bryggmästaren på ADK har lånat ut sitt bryggverk till ett bryggeri i kris. Byrgverket kommer tillbaka på onsdag, och då fortsätter bryggandet inför SM. För att bryggarna inte ska tappa tempo nu när vi inte kan brygga i bryggeriet har de fått ägna tiden åt andra saker. Att baka med surdeg är i princip samma process som att brygga, fast resultatet blir någontin helt annat förstås....;)

Idag bakades 3 stycken valnötsbröd baserat på rågmjöl. 2 st Levin.

Fre,fre,fredagsöl!

Bryggeriet heter Den Tseut vilket väl betyder Grisen vad jag förstår, och grisar är tydligen vad som odlas i Oosterklo där bryggeriet ligger. Det är till och med så illa att invånarna där kallas grisar av övriga belgare om man får tro elakt skvaller.
Mörk bärnsten får man kalla färgen och maltkompositionen är Pilsner- Munchener- Caramel-och vetemalt och humlen Challenger, Golding och Saaz.
Mycket kolsyra och ett bra skum med en frukt- och karamelldoft, i smaken finns karamellsötma från malten och en bra humlebalans. Eftersmaken är ganska torr, alkoholhalten om någon undrar är 7,5 %. Opastöriserat, ofiltrerat och flaskjäst med en hel del jäst på botten av flaskan.
Jag skulle vilja skriva att ölet är "svinbra" men jag nöjer mig med att det är helt okej.

Den Bras föreresten lär betyda att "supa och slå runt" och det ser det verkligen ut som om grisarna på etiketten gör.

Vad hände egentligen med lucka tolv? (NHB:s hundrade inlägg på THB)

Alla bloggläsare har under de senaste åtta veckorna gått och funderat på vad som egentligen hände med lucka 12?

För att få reda på sanningen om detta mysterium skickade Bryggpressen ut sin erfarne reporter Malte af Humle. Detta tog honom på en resa runt halva riket,men det visade sig att en del av svaret fanns i Stockholm och en annan del i de Västmanländska skogarna.

Första anhalten var Kocksbryggeriet som till vår förvåning visade sig ligga på Kocksgatan på Södermalm. När vi knackar på dörren är det bryggslaven Robert, även kallad "Bryggare Bob" som öppnar med en ölsejdel i handen.

-Näe jag har inte sett till varken luckor eller bryggaren på flera månader, säger han med en nöjd min. han håller förmodligen till i annexet uppe i skogen, så här är lugnt och skönt, tillägger han och ser ännu mer nöjd ut.

Han bjuder in oss för att beskåda bryggeriets kök och mycket riktigt saknas det luckor även här.

Vi råkar också få syn på bryggeriets senaste tillskott. En vattenrenare påstår Bryggare Bob, men doften från hans andedräkt får oss att undra om inte vattnet är alldeles för "renat".

Efter att ha fått en del svamliga vägbeskrivningar startar vi en expedition som tar oss västerut, långt från ära och redlighet, när vi närmar oss slutmålet inser vi att detta är "banjospelarland" vi ser figurer stirra på oss från skogen och jag känner att här vill man inte få motorstopp.

Efter att ha kört miltals utan att ha sett något annat än gran- och tallskog ser vi plötsligt en stuga. Kan detta vara Kocksbryggarens torp som han pratar så mycket om?

Vi knackar på och figuren som öppnar påminner en del om Kocksbryggaren, kanske en avlägsen släkting, eller rentav Hans Bror?

Kocksbryggeriet känner han inte till men trots hans konstiga dialekt får vi klart att här i trakten tillverkas det mycket drickbart ute i skogarna.

-Joedå, hä finns dä drecka så dä räckä, säger han och pekar på en liten väg som fortsätter in i skogen. Eftersom vi är helt utan fruktan kör vi in på den lilla stigen och efter bara tvåhundra meter får vi syn på ett gäng som uppenbart producerar drycker i skogen.

Men inte är det öl som tillverkas här inte, men nu får vi till slut napp. På frågan om de känner till Kocksbryggeriet svarar de direkt nej, men när vi frågar om de känner till någon som tillverkar surdricka i trakten lyser en av figurerna upp.

-Jo, vi har ju han som brukar palla körsbär från morsan min, säger han och berättar hur vi ska ta oss till nämnda körbärspallares boställe.

Ytterligare ett par mil in i skogen kommer vi så äntligen fram till "Torpet" , och bakom huset ser vi en bekant syn.Det är Kocksbryggaren som står och kokar suröl som om inget hade hänt och när vi ser hans klädsel förstår vi direkt varför landskapet heter just Västmanland.

På frågan om vad som egentligen hände med lucka tolv har han inget riktigt svar utan han hummar och harklar sig och ber oss till slut komma med så att vi själva får se.

-Jo, alltså, det där har jag inget med att göra, det är Oskar som försökte få till nåt'. men det funka' inte.

Och där, djupt inne i de mörka skogarna hittar vi den till slut, den försvunna luckan, The Homebrewer blogs heliga Graal.

Och vad som finns bakom den lovade Kocksbryggaren att berätta så fort han kommer tillbaka till Södermalms relativa civilisation. När vi åker därifrån hör vi Kocksbryggaren mässa:

-På frågan om det är min lucka

måste jag neka och ducka.

Världen är så stor, så stor

och det är många som tror

att det är jag som är min bror.

Projekt Skansen 2009

I helgen hade "Projekt Skansen" återträff där vi fick chansen att provsmaka de olika alsterna som de utvalda bryggarna producerat under förra årets adventshelgdagar. Noterbart var att samtliga brygder (i alla fall nästan) var i gott skick trots de primitiva förutsättningar som råder under Skansenbryggningarna.

Speciellt intressanta var de två bryggerisamarbeten som Norra Hålets Bryggeri var inblandad i. Ett tillsammans med Årsta Brusbryggeri och BryggarPer från Högbergs Bryggkollektiv, med ett öl kallat "da Schwartzbock", och det andra tillsammans med pannknekten Christoffer från Närke Kulturbryggeri och bryggardrängen René från Eskilstuna Ölkultur, under namnet "Gnällbältesporteren".

Foto. F. Almgren SHBF

I en folketsvaltävling kom da Schwartzbock på en andraplats och Gnällbältesporteren kom på en hedrande fjärdeplats vilket visar att NHB som alltid ligger i topp bland svenska bryggerier.

Helhetsupplevelse

Chimayost är en ganska mild ost med en aningens besk avslutning. Passar utmärkt till ett glas blå Chimay. Mums...

Rapport Belgoträffen

ADK hade laddat stort inför årets upplaga av belgoölsträffen i Uppsala. Vi hade med oss hela 5 stycken egna alster samt andra brygden från det lilla gemensamma torpet bryggeriet. Festivalen hade i år flyttas till Bridgens hus då musicum inte längre var sugna på att hyra ut längre, Tur var nog detta för årets upplaga hade inte mindre än 43 stycken belgoinspirerade drycker på menyn samt att det döck upp strax över 200 besökare.

Hur gick det då för ADK? Vi hade med oss en stor blandning av öl allt ifrån dubbel till oud bruin. Resultaten från domarna var väl okej, med en del intressanta kommentarer.. Bland annat "Borgmästaren i Prag skulle få ribba!" Riktigt roligt att få en sådan kommentar!!
De flesta av ölen hamnade någonstan i mitten...

DOCK, SKA HÄR REDOVISAS ATT DET LILLA TORPBRYGGERIET LYCKADES ÅTERIGEN ATT SNO EN MEDALJ!
Ytterligare en GULDMEDALJ!!! för ölet Oud Torpet Gueze. En härlig men lite ung gueze som domarna belönade med hela 48 POÄNG.
Intressant är att Torpetprodukter har deltagit i två tävlingar och plockat hem 2 guldmedaljer, vart ska detta sluta??

Tillsist, saknade jag både Jonas och Putte på träffen, har ni liksom gestapomannen försvunnit från jordens yta?